En könsneutral framtidssaga

Jag reser ibland i framtiden.  Härom dagen besökte jag Stockholm år 2031.  Allting såg ganska bekant ut, men det var påtagligt att svenska språket hade totalsanerats och blivit helt könsneutralt och identitetspolitiskt korrekt.

Som tidsresenär blev jag bjuden på lunch på Slottet i hela regentfamiljens närvaro.  Där var både Regent Carl Gustav och Regentgemål Silvia, samt Kron Victoria med sina båda syskon.  Maten var delikat, men måltidens höjdpunkt var ändå prinspersontårtan som serverades till efterrätt.  Den gröna marcipanen glimrade vackert i skenet från personernas diamantsmycken.  Särskilt Prinsmänniska Madeleines diamanthuvudbonad avgav skarpa ljusreflexer.

En liten olycka inträffade när en serveringsperson skulle hälla upp kaffe.  Just den serveringspersonen hade en kroppsform som påfrestade överkroppsöverplaggets knappar extra mycket.  När hen lutade sig fram för att servera kaffet brast plötsligt de tre översta knapparna, och överkroppsunderplagget blev synligt.  Det var ju ganska förargligt, även om plagget hade handknuten rosa spets som i sig var väldigt vacker.  Efter kaffet tog jag snabbt avsked, hämtade min långa ytterklädespersedel och fortsatte ut på stan till fots.

Jag gick in på ett kafe och satte mig.  Vid mitt bord låg en tidning som jag tog upp och bläddrade lite i.  Blicken råkade falla på kontaktannonserna.  Här är ett exempel:  Person söker person, för mysiga hemmakvällar.  Och nästa:  Änk söker gemål som älskar barn och kan laga en droppande kran.  Jaha, det var kanske något tvetydigt, tänkte jag, och fortsatte till ett mer raktframt vädjande som gränsade till uttalad könsdiskriminering:  Person söker gemål som kan föda barn.

Jag bläddrade vidare till platsannonserna.  Där var rikligt med arbetstillfällen för brandmänniskor, lär och sjuksköt.  Dessutom annonserade en grev efter en matlagare med erfarenhet från creole matkultur.  Sista annonsen var en kyrkokör som sökte en erfaren sjungare för bas-tenor-alt-sopran-stämman.

En turist från Australien frågade om hen fick sitta sig vid mitt bord.  Jag blev glad att få sällskap, och efter en pratstund över en kopp kaffe fick jag lov att fotografera hen.  Ljuset inne i kafeet var dåligt, men jag var lite tveksam om att påpeka detta.  Hen såg tvekan i mitt ansikte, och sade då att hen själv föredrog direkt solljus och en vit eller ljus bakgrund.  Hen sade också att det gick bra att beskriva hens hudfärg som den var – hen var varken afro eller svensk.

Jag fortsatte min promenad, och kom förbi en nattklubb med följande lägsta åldersgränser för kvällens evenemang:  Personer 26 år, människopersoner 24 år, personmänniskor 22 år och personer 20 år.  Efter ytterligare några hundra meter kom jag till en avspärrning.  Innanför stod en förperson och gav order till ett halvdussin vägarbetare utrustade med spadar.  För att bevara ett könsneutralt tilltal sade hen muntert: Tösapågar, låt oss gräva diket och få jobbet gjort snabbt, sen kan vi fika.  Men det tilltalet gillade inte två biffiga personer, som hade synligt höga testosteronnivåer och genast började uppträda hotfullt.  De var skåningar, och visste precis vad ordet betydde på den gamla goda tiden när en tös var en tös, en påg var en påg, och en tösapåg något helt annat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: