Krokodil-ån

heter Nakhal Taninim på hebreiska.   Namnet är historiskt, och har sitt ursprung i den krokodilstam som faktiskt levde i vattendraget och kringliggande sankmarker från romartiden fram till mitten på 1800-talet.   På den tiden hade åns permanenta flöde sitt ursprung i en källa i dalgången mellan Carmel-bergets södra utlöpare och Shomron-bergens norra utlöpare.  Numera pumpas källvattnet ut i det rikstäckande dricksvattensystemet, och åns nedre del får hålla sig tillgodo med regnvatten på vintern och spillvatten från jordbruk och fiskodlingar resten av året.  Övre delen är ett torrt dike.  De sista två kilometrarna flyter ån genom Jassir a-Zarqa, en arabisk by jag får tillfälle att skriva om i framtiden.  Nakhal Taninims naturreservat ligger 100 meter norr om Jassir.

Naturreservatets största sevärdhet är inte natur, utan romerska fornlämningar.  De är inte bara de nutida  israeliska vatteningenjörerna som har smak för källvattnet, romarna anlade ett 22 km långt akveduktsystem från samma källa som försörjde gamla Caesarea med vatten.   Hela systemet byggdes i flera omgångar under hundratals år, och stora delar finns bevarade.  Den mest berömda delen är Caesareas akvedukt (bloggens banner), och i Krokodil-åns naturreservat ligger den uppsamlingsdamm som tjänstgjorde som året-runt-vattencistern åt romarna.  Där finns också resterna efter en tidigare akvedukt som byggdes för lågt för att nå Caesarea, vilket ledde till att projektet övergavs.  I nyare tider tjänstgjorde ån som kraftkälla för mjölkvarnar, de restaurerade skovelhjulen finns kvar.

Den som är intresserad av romersk ingenjörskonst kan besöka källan vid Mey Kedem.  Därifrån ledde en 6 kilometer lång tunnel uthuggen i urberget vattnet vidare till en akvedukt ner mot havet.  En 280 m lång bit av tunneln är öppen, det tar ca 30 minuter att vada igenom med den obligatoriska guiden.  Nästa anhalt är de romerska badhuset vid Shunni, och sedan den lägre akvedukten vid Beit Khenaniya, en kilometer uppstöms från Nakhal Taninims reservat.

Bilderna nedan är samtliga från Nakhal Taninims naturreservat.

Annonser

4 thoughts on “Krokodil-ån

  1. Lysande. En plats och ett fotocollage helt i min smak. Inte en av de stora och mest kända sevärdheterna, men tveklöst synnerligen intressant och värt ett besök. Magnifik mal.

  2. Det finns en gammal sång, som jag dessvärre har glömt, om bl a krokodiler, ystra hjortkalvar och jemenitiska giraffer. Och man kan inte stiga ner i samma krokodilå två gånger, ty den första gången blir man uppäten. Naturen regerar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: