Jag frångår tillfälligt mitt syfte med tikotzinsky.com som en fotoblogg, och kommer under några veckor eller månader framåt att granska Svenska generalkonsulatet i Jerusalem.
Generalkonsulatet fungerar i stort som Sveriges ambassad i Palestinska myndigheten, och det är också generalkonsulatet som handhar SIDA:s utvecklingsbistånd om ca 1,5 miljarder kronot åren 2015-2019. Detta utvecklingsstöd kanaliseras till diverse palestinska organisationer, och därifrån vidare till olika projekt. En del av pengarna hamnar till slut hos våldsbejakande organisationer (en svensk PK omskrivning för organisationer som aktivt stöder terror). Det är inte heller utestlutet att en del av pengarna förskingras av aktörer i den palestinska kleptokratin.
Utöver utvecklingsbiståndet kanaliserar Sverige också pengar genom FN och EU, samt ger direkt humanitärt bistånd. Tillsammans blir det ytterligare 1,5 – 2 miljarder i samma femårsperiod.
Giro d’Italia kör i år sina tre första etapper i Israel. I går startade tävlingen i Jerusalem, dagens etapp gick från Haifa till Tel Aviv via Akko, Zichron och Caesarea, och i morgon från Beer Sheva till Eilat via Mitspe Rimon. Eftersom de ändå hade stängt all in- och utfarter till Caesarea var där inget annat att göra än att promenera 200 meter hemifrån för att se spektaklet. Trots att cykelsporten är ganska anonym i Israel så kom det mycket folk, förmodligen tack vare en intensiv mediablitz de senaste dagarna från tävlingens organisatörer och Turistministeriet.
Det hela var såg ut att vara lika välorganiserat som synes på TV, med kulisser, massor av poliser och kringspringande organisatörer som försökte hålla ordning på lokalbefolkningen.
Efter en halvtimmes väntan, några polisbilar, ett dussin MC-poliser och tävlingsdomare kom så cyklisterna. Här en för mig okänd storhet i ledningen, och därefter klungan. Swish, swish, swish, swish och så var det över på några få minuter.
Media var naturligtvis också närvarande. TV-helikoptern flög förbi lika snabbt som cyklisterna, kvar var två italienska TV-journalister och en GoPro kamera som någon bundit fast i trafikskylten på trafikdelaren.
Sedan följde karavanen med tävlingslogistik, och så var det bara att promenera hem igen och se resten på TV.
Hela evenemanget är en del i Israels framgångsrika satsning på turistnäringen. Fler och fler flygbolag flyger till Israel, antalet besökare slår rekord från år till år, och snart når Ben-Gurion flygplatsen sin kapacitetsgräns och måste byggas ut. Samtidigt har Israel ett exportöverskott och utländska investerare står i kö för att köpa in sig i israeliska teknologibolag.
Så, pilutta er, BDS!
Israel har många naturreservat, men landet är litet till ytan och de flesta är små eller miniatyrer. Med rätt utrustning och kunskap ger dock de stora ökenområdena i södra halvan av landet tillfälle till unika naturupplevelser. Många märkta vandringsleder är tillgängliga med vanliga bilar, men för att nå de verkliga smultronställena krävs 4×4 med lågväxel och diffspärrar.
Här är några foton från en nattlig tur i norra delen av judeiska öknen. Vi började vid Hyrcania som ligger vid vägen från Jerusalem till Döda Havet. Därifrån körde vi på ökenstigarna till lägerplatsen och sedan vidare till en utsiktspunkt 300 m ovanför Döda Havet för att se soluppgången. Efter morgonkaffet fortsatte vi genom öknen till Kibbutz Kaliya där vi pumpade däcken och kom tillbaka upp på asfaltväg.
Fire in the mountain
Moonlight Serenade
Moonlight Serenade II
Here comes the sun
True Colors (naturligtvis Split Enz och inget annat med samma namn…)
Bara några hundra meter från ingången till Caesareas Gamla Stad står denna magnifika obelisk mitt i en veteåker. Obelisken placerade romarna dit på 200-talet, då veteåkern tjänstgjorde som hippodrom. Området är inte utgrävt, utan väntar på framtida doktorander. För att hitta dit krävs, som sagt, lokalkännedom samt ett par bra vandrarkängor.
Några dagsfärska bilder från Caesareas hamn till förmån för Fototriss. En helt vanlig dag med jobb, några busslaster turister och lokala invånare som njuter av den något svalare temperaturen sent på eftermiddagen.
Här är några bilder från Eilat ovan vattnet, som komplement till bloggposten från november 2011 . Bilderna är från i vintras, då temperaturen är behagliga 20-25 C. På sommaren håller dagstemperaturen kring 40 C, och den mest humana aktiviteten är att hänga i hotellets luftkonditionerade lobby. Inte precis min smak, men många israelers drömsemester. I juli och framförallt augusti är Eilats hotell fullbokade, främst med inhemska turister. Modus operandi är korta paketresor – antingen tre nätter torsdag-söndag, eller fyra nätter mitt i veckan.
Översiktsbilden nedan är tagen i eftermiddagssol – de röda bergen i bakgrunden ligger redan i skugga.
Bland de många turistattraktionerna är parasailing en favorit. Jordanska tvillingstaden Akaba syns i bakgrunden.
Och här ett exempel på lugnare tidsfördriv.
Och till sist en illustration på lokal arkitektur.
Mannen på översta balkongen tycks uttrycka att life is good.
En till bild som jag valt ut från serien med såpbubblekonstnären. Jag fick en förfrågan om kamerainställningarna: 1/125 s, ISO 3200, f:5.6. Naturligtvis utan blixt.